Körträning

I torsdags genomförde Bruno och "hingsten" körträning för Anders Eriksson. Vi var välkommen tillbaka, så helt hopplösa var vi nog inte :). På fredag åker Bruno med mig på jobbet. Har planerat in körning ihop med Fägremaffian, nu jävlar är vi på gång.

Emmie i farten

Min evige praktikant och livscoach Emmie är tillbaka. Hon ska åka med på onsdagar här under våren.
Efter att ha varit saknad i strid sen sommaren är hon nu alltså tillbaka. Men hon är faktiskt helt ok. Så det ska faktiskt bli kul :)

Prästens lilla kråka

Har ni tänkt på vad mycket lättare det är att cykla när det inte är is...

Ensam hemma...

Saknar dig Åsa...

http://www.youtube.com/watch?v=E32uBEqs0w8

Tryin' to say I'm sorry, didn't mean to break your heart
And find you waitin' up by the light of day
There's a lot I want to tell you, but I don't know where to start
And I don't know what I'd do if you walked away

Ooh, baby I tried to make it, I just got lost along the way

Chorus

But every time I look at you, no matter what I'm goin' thru, it's easy to see
And every time I hold you, the things I never told you, seem to come easily'
Cause you're everything to me

I never really wanted to let you get inside my heart
I wanted to believe this would soon be ending
I thought it wouldn't matter, if it all just came apart
But now I realize I was just pretending

Ooh, baby, I know I hurt you, but you can still believe in me

Chorus

It's gonna take a little time to show you, just what you mean to me, oh yeah
It seems the more I get to know you, the more I need to make you see
You're everything I need, yeah

(Instrumental break)

Oho, I need ya, I need ya, I need ya...

Ooh, baby, baby, baby, I know I hurt you, but you can still believe in me

Chorus

You're everything to me, you're everything to me

Kram

Glädjeämnen

När saker i ens liv inte riktigt går som man tänkt och allt känns lite jobbigt då gäller det att hitta de små glädjeämnena som gör att man orkar. Jag har ofta gett mig ut och cyklat. Vet inte om det är ett sätt att fly undan problemet, att skjuta det framför mig...?
Men jag mår bra när jag får komma ut för mig själv, rensa tankarna och låta kroppen jobba. I den stunden är det bara jag och min cykel. Jag tänker givetvis på annat då också, men på ett mer objektivt sätt. Det jobbiga är inte lika påtagligt just då. Sen är det ju inte fel att kroppen mår bra rent fysiskt heller.

Andra glädjeämnen är popcorn och glass, det är jättegott :)

Vasaloppet 43 dagar kvar

Beredskapen inför årets Vasa uppgraderas till DEFCON 4
Den tidigare ståndpunkten att införskaffa stavar till rullskidorna utbyttes i veckan till att göra slag i saken.
I dag genomfördes då äntligen det första passet på rullskidor
En måttlig sväng på 5,1 km iof, men kroppen kändes bra och nu siktar vi framåt...

Goda vänners lag

Idag lastade vi Bruno och Hyenan och åkte till Fägre city för att träna ihop med Mia och AnnaLena. Kändes riktigt roligt att köra ihop med vänner (eller rida blev det, glömde tydligen svängeln :(). Speciellt roligt med vänner som även bjuder på mat. Tack Ala :)

Vasaloppet...

Min kära syster ringde precis och frågade hur vi skulle göra med resan till Mora och Vasaloppet första helgen i mars?
Första mars...
Mora...
Vasaloppet..

-FAN-
Det är ju snart inser jag, och lika fort inser jag att jag inte alls är så vältränad som man föreställde sig, då för snart ett år sedan, när man glad i hågen anmälde sig till världens största långlopp på skidor, igen...

Det är ju just det, IGEN.
Jag har åkt lopphelvetet två gånger, båda gångerna lovat mig själv efter loppet att skänka skidorna till föräldralösa barn i Eritrea eller något liknande.

Men människan har en fantastisk förmåga att förtränga traumatiska upplevelser. Så konstigt nog ligger man där i husvagnen, några timmar efter målgång, och funderar på om man inte skulle åka nästa år igen...

"Den som bestiger Fuji är en vis man, den som gör det två gånger är en idiot" (japanskt ordspråk)

Som om ens egna begränsningar inte räckte så har jag som sagt var min otäckt vältränade syster att tampas mot i år också också. Ev också vår bror, men han har en dum ovana att bara åka halva loppet så han räknas inte ;)

Men som den sanna tävlingsmänniska jag är så vägrar jag att ge upp innan målgången i Mora.
Nu gäller det att hitta och utnyttja mina styrkor och de andras svagheter.
Maria må vara mer vältränad, men jag har erfarenheten, jag har vart där ute, jag har sett lidandet, jag har kännt smärtan, jag vet vad som väntar...

Det viktigaste är inte att vinna, utan att segra väl

Norrland

Sista tiden har jag blivit mer påmind om Norrland än på länge. På både gott och ont...
Dagarna efter jul var mina föräldrar och min bror nere och hälsade på. Verkligen jätteroligt :). Första gången brorsan var nere förresten.
Sen har det ju de sista dagarna varit relativt myggfritt med temperaturer ner mot 20 minus. Detta är säkert något som de allra flesta tycker är pest och pina. Men på något konstigt sett så trivs jag, det är som de vintrar jag minns (bortsett från den obefintliga snön då).
Problemet är bara att alla dessa minnen och känslor gör att man längtar hem.
Var snart ett år sen sist...

Man kan ta norrlänningen ur Norrland,
men aldrig Norrland ur norrlänningen

Var fan är skridskorna?

Livskvalitet

Fan vad jag njuter av att vara i skogen. Och det finns absolut ingen annanstans som en kopp kaffe smakar bättre :)

Gott nytt år

Äntligen var det slut på 2008 (vilket år...) Har rätt stora förhoppningar på 2009 :) Ha det bäst alla mina vänner, kram